Browsed by
Etikett: Hund

Hallå, boken åt upp min hund! av Richard Byrne

Hallå, boken åt upp min hund! av Richard Byrne

Boken-som-åt-upp-min-hund-230x230

Hallå, boken åt upp min hund. Richard Byrne har skapat en busig bok som slukar både Bellas hund och alla som försöker rädda den. Bertil, hundhjälpen och brandkåren, alla far de in i magen(?) på boken som rapar och verkar rätt nöjd med sitt skrovmål. Bella får nog och uppmanar bokens läsare att skaka ut allihop igen och med full kraft får vi hjälpa till så gott det går och visst, de trillar alla tillbaka. Allt blir som vanligt igen, nästan…

Det är bland det bästa jag vet när bilderböckerna agerar utifrån sitt eget format. Att boken kan få en hund att försvinna mellan bladen in bland bokbindningen. Att kopplet visar att hunden faktiskt sitter fast mellan sidorna. Att läsaren får vända och vrida för att hjälpa till med handlingen och få ut alla på sidorna igen. Det är briljant.

Denna bok är den typen av bok som får barnen att brista ut i: “en gång till, snällla, bara en gång till” och det är nästan ett måste att läsa den flera gånger efter varandra. Så man får skratta klart innan den ska vila i bokhyllan efter allt skakande. Sista sidan uppmanar oss att be boken att inte vara så busig nästa gång vi läser den. Undrar verkligen om det fungerar?

Boken finns här och här

Sagan om den lilla farbrorn av Barbro Lindgren

Sagan om den lilla farbrorn av Barbro Lindgren

lillafarbrorn

Sagan om den lilla farbrorn av Barbro Lindgren och illustrationer av Eva Eriksson

Jag och Leo var på biblioteket och hämtade reserverade böcker och passade på att kika lite i hyllorna trots att vi har många olästa böcker hemma som vi vill läsa och inte hinner med. Leo hittade Kungskatastrofen av Ingelin Angerborn och jag hittade Sagan om den lilla farbrorn. Vi lånade båda och väl hemma så bad jag Leo läsa högt för mig. Han läser högt varje vardag ur sin läsebok från skolan men det är inget han är jätteförtjust i och det beror till stor del på att boken inte är självvald och rätt tråkig, enligt honom. Men jag bad honom läsa högt och talade om att jag faktiskt också gillar att få en saga läst för mig och så är det faktiskt. Han läste med inlevelse och levererade en en läsupplevelse som han såg att jag uppskattade. Jag tänker att en hel del med barns läsning sker med måsten och genom vuxnas krav. Läsning ska vara roligt och givande för att man ska vilja utvecklas hela tiden. Varför ska man frivilligt välja en svårare bok som ger utmaning om det hela tiden är ett måste? När Leo nu inte är jätteförtjust i att läsa ur sin läsebok så vill jag ändå väcka intresset för berättandet i honom. Att läsa högt är att berätta något och ha någon som lyssnar intresserat på det som sägs. Det ger läsningen ett syfte och en mening. Det sporrar, tror jag. Många läser för sina småsyskon och jag har sett kompisar sitta och läsa högt för varandra inne i soffan på biblioteket. Det är läsglädje. Låt barnen läsa för er och välj en bok som ni tycker mycket om. Eller passa på att återupptäcka era gamla barnböcker ni hade när ni var små.

Ja, och så lite om boken…

Sagan om den lilla farbrorn är en hoppfull men i början lite dyster berättelse om en ensam farbror. Han får sällskap av en hund och njuter av detta. De andra människorna runt om honom retar honom och sätter krokben men när hunden upptäcker detta så försvarar hunden sin lilla farbror. Efter ett tag kommer ett barn och hunden känner barnet som sin matte och följer med. Lilla farbrorn blir maktlöst deprimerad och vandrar runt i skogen och sörjer. Men på trappan sitter hunden och barnet i sju dagar och väntar på farbrorn. Det här är en bok där text och bilder går i sådan fullständig harmoni. Bilderna förmedlar så mycket känslor till texten och texten är som poesi och så självklar att man bara vill ha mer.

 

Låna Sagan om den lilla farbrorn på biblioteket eller köp den på Adlibris eller Bokus