Browsed by
Etikett: Linda Bondestam

Nominerade till Augustpriset 2016

Nominerade till Augustpriset 2016

Augustpriset 2016

Förra året så vann Jessica Schiefauer med boken När hundarna kommer. Faktiskt vann hon även 2011 med Pojkarna. Men det hon gjorde som var allra bäst och modigast var attunder prisutdelningen i sitt tal protestera mot det sätt som barn- och ungdomslitteratur oftast klumpas ihop. Hur ska en roman för unga vuxna kunna mätas mot en bilderbok skriven för 3-6 år? Är det rättvist att göra en grupp av alla böcker för en åldersgrupp på 0 – 20 år? Inget har förändrats till i år. Ormbunkslandet tävlar mot Oj, en polis. Så precis som andra litteraturpriser säger det här egentligen inte att man korar den bästa boken. Utan man låter en av de allra bästa böckerna få priset. Nog om det. Här kommer alla böcker som är nominerade.

Nominerade till Årets svenska barn- och ungdomsbok

august2016

 Åka buss av Henrik Wallnäs, Matilda Ruta

Åka buss är berättelsen om en färd från en känd plats till en okänd. Vägen skumpar fram genom brandgula berg och över ett väldigt hav. Kvar finns pappa och farmor. Kaninen kramas hårt i famnen och mammas blick rymmer stor oro.

Det är en lågmält dramatisk och mångbottnad berättelse om flykt och förlust men också om återförening och hopp.”

 Ormbunkslandet av Elin Bengtsson

”När Margit kliver av tåget på Malmö centralstation har hon ingen aning om vart hon ska ta vägen. Hon vet bara att det är omöjligt att stanna kvar hemma, i tystnaden efter Mika. Mika som lämnade henne på högen av dynor i redskapsförrådet och sa att de måste komma ifrån varandra. För att det förbjudna mellan dem, som ingen får veta om, måste få ett slut.

Utanför Margits och Mikas symbiotiska värld vet Margit inte var hon hör hemma. Staden Malmö gör ständiga försök att tränga igenom förlamningen och vilsenheten: där finns Ina som affischerar på elskåp och skriver slagord på husfasader, som tittar på Margit på ett särskilt sätt. Och Paco, med alla sina teorier och sitt mjuka leende. Men ju närmre de kommer henne, och ju mer hon blir del av en helt ny, aktivistisk gemenskap, desto större blir Margits rädsla för att hennes och Mikas hemlighet ska bli avslöjad. Att insekterna som rör sig vid rötterna ska komma upp i ljuset.

Ormbunkslandet är en tät och svindlande roman om att förlora någon. Om reglerna för vem som får älska vem, och om behovet av att skapa egna utrymmen, där livet kan ta form på andra sätt.”

 Idag vet jag inte vem jag är av Ida Sundin Asp

” I spegeln står någon annan. – Är det där jag? Jag måste leta efter mig själv. Var är jag? Är du mitt barnbarn? Jag känner igen dig fast jag vet inte vem du är. Har jag en katt?  Ida Sundin Asp debuterar som författare och illustratör. Hennes prosa är lakonisk och rak. Tillsammans med illustrationerna växer ett vemodigt och humoristiskt porträtt fram av en glömsk morfar som med hjälp av barnbarnet återupptäcker tillvaron varje dag. ”

 Tio över ett av Ann-Helén Laestadius

”Maja kan inte sova. Hon vill, men hon kan inte. Varje natt ställer hon klockan på tio över ett. Vem ska annars väcka mamma, pappa och lillasyster när huset rasar ner i gruvhålet? Under sängen har hon en väska med ombyten, ficklampa och andra viktiga saker. Om de måste fly, hals över huvud.

LKAB spränger under jord och Kiruna ska flytta. Familjen har fått en ny fin lägenhet, men det enda Maja vill är att bo kvar i sitt gamla hus. Hon litar inte på politikerna och bolagscheferna som säger att stan inte kan rasa. Hon hör ju mullret av sprängningarna på natten, hon känner ju hur marken skakar!

Maja oroar sig för att bästisen Julia ska bli tvungen att flytta till Luleå och att Albin i parallellklassen ska bli kär i någon snygg handbollstjej. Men ingenting skrämmer henne lika mycket som gruvan.”

 Djur som ingen sett utom vi av Ulf Stark, Linda Bondestam

”Linda Bondestam och Ulf Stark är tillbaka med en diktbok. Den här gången handlar det om osedda djur. Vi får träffa Eskaloppen, Celansetten, Smygeln, Vadfisken och många fler. De lever i en värld där det inte alltid är så lätt att hitta sin plats; Daglingen är oälskad och Klumpantropus känner sig alltför tung, medan Ide-djuret helst vill stanna kvar i sin drömvärld där solen lyser skönt.”

 Oj, en polis av Eva Lindström

”Två bröder och en polis, som visar sig vara en pilot. Ett skrubbat knä, en tur med ett flygplan och ett fallskärmshopp som slutar i ett träd. Som vanligt i Eva Lindströms böcker finns humorn och en stor del av handlingen att hämta mellan raderna.
Oj, en polis är ett finstämt och varmt porträtt av kärleken mellan två bröder – en äldre, mer känslosam bror, och en uppfinningsrik och nyfiken lillebror.
Eva Lindström har med sin humor och sin förmåga att berätta en historia i flera lager skapat nästan som en egen genre. Nu har hon gjort det igen!
Eva Lindström har bland annat tilldelats Elsa Beskow-plaketten, Heffaklumpen, Snöbollen och Augustpriset. Hon har vid två tillfällen nominerats till det stora internationella HC Andersen-priset och hon är en inspiration och förebild för många bilderboksskapare.”

Samtliga texter är förlagens boktexter,

 

Min egen lilla liten av Ulf Stark och Linda Bondestam

Min egen lilla liten av Ulf Stark och Linda Bondestam

Årets första bilderbok 2015 på ”Lillabus läser” blir:

Min egen lilla litenMin egen lilla liten av Ulf Stark och Linda Bondestam.

Ensamhet och längtan är de två stora teman vi möter i denna underbara lilla bilderbok. Den är 22*16 cm och det känns till en början litet men det liggande formatet ger boken en bra ram för berättelsen. Uppslagen är liggande med ett få briljanta undantag där läsaren får vrida boken upprätt. Vid ett tillfälle så bär Varelsen Gnistan uppför ett högt berg som blir hela 44 cm högt trots den lilla bilderboken.

Berättelsen inleds med att vi får möta Varelsen som inte tål solljus, hon dör faktiskt om hon utsätts för ljusets strålar. Detta gör henne till en nattvarelse och därmed ensam. Hon drömmer om någon att prata med och har en längtan som gör att hon ibland tappar fattningen helt och släpper ut alla olika känslor man kan tänka sig. Hon tittar efter månen och försöker fånga en kram i månens ljus som reflekteras i vattnet. Men då går den sönder ”i tusen blänk”.

Språket är vackert och jag känner Varelsens melankoliska stämning. Det är inte svårt att fatta tycke för Varelsen.

En morgon kommer en solgnista in i grottan där Varelsen bor. Den irrar runt och är lite stressad över att den bara kommer leva en enda dag. Gnistan blir hemskt skrämd av Varelsen men de blir snabbt lugna och nyfikna på varandra. Gnistan hör till solen och Varelsen till månen, det är inte lätt för Varelsen att inte råka i svartsjuka.

Bilderna på uppslagen är magiska och skiftar i rätt mörka vackra färger som Gnistan berättar om för Varelsen som bara är van vid det svarta och gråa i natten. Varelsen berättar för solgnistan om natten och månen och sjunger för Gnistan. Till slut får de ta farväl men Varelsen har fått färger i sig som Gnistan tänt i henne och solens värme finner hon i en äggformad sten, som hon tar med sig hem till grottan.

Att få vara tillsammans och älskad och behövd. Att få någon annans ord som bor kvar inne i sig när det är mörkt. Det är inte för mycket att be om. Älskade lilla Varelse vad jag skulle vilja ta hand om dig.

Boken finns här och här