Lillabus läser

Leo har läst Förlåt för hålet av Hanna Landahl.

Boken börjar med att Aston springer från skolan, fort, fort springer han tills han slutligen kommer till trädet på sin tomt. Ett litet tag innan detta hade Astons skolkamrat Melvin fällt en spydig kommentar till Aston vars temperament sköt i taket. Aston började höra ett tjutande ljud i öronen och så försvann alla andra ljud runt om sen kom slagen sparkarna och många ord. Men värst av allt är när Aston hör sin bästis skrika till honom: ”jävla adhd unge” och då vänder det, han springer och springer.
Boken Förlåt för hålet handlar om Aston som har adhd och autism och därför har ett speciellt temperament. När Aston blir arg springer han, han springer fort antingen hem och sätter sig under trädet på hans tomt eller rakt fram igenom skogen när han inte vill bli hittad. Aston har också mycket tankar som far i huvudet och när han inte kan ta kontroll på tankarna så tittar han på ett youtube-klipp med en tjej som åker skateboard. Om det är riktigt illa gör han ett hål i väggen. Hålet har han gjort med pennor. Han karvar med pennorna tills allt i huvudet är bra igen och då täcker han för hålet med kuddar så att ingen ska kunna se det. Just den här sommaren har hans bästis Hugo varit dryg innan skolavslutningen och därför har han ingen att vara med så han börjar sparka fotboll mot staketet. Det låter högt BANG, BANG och tillslut kommer en flicka ut ifrån grannarnas hus och ber Aston sluta för det låter så högt. Aston blir så förvånad att han slutar bolla och pratar lite med flickan tills hon går iväg. Då ser han det. Det var flickan från skateboardfilmen han tittat på.

Enligt bokhandeln rekommenderas boken till barn i åldern 9-12. Jag rekommenderar boken till alla barn som vill läsa om känslor. Framförallt de som väljer boken själv när de står där vid hyllan på bibblan. Till alla vuxna: välj inte boken åt något barn med ADHD bara för att de ska läsa den som terapi. Och få känna igen sig. Det är inte så det funkar. För då kan barnen ta illa upp eller associera böcker med terapi som är en jobbig sak för dom istället för glädje och underhållning. Ifall de däremot väljer boken själv så kan den vara bra för att visa världen ur ett annat perspektiv. Och barn med adhd kommer inte att må bättre för att de läser om någon annan som har samma diagnos. De kommer inte heller att börja älska läsning för att det läser om någon med adhd. Alla människor som älskar läsning gör det för att de hittat och läser en berättelse som är så sjukt bra. Boken är alltså jättebra, men låt den vara bra för alla!

/Leo