Pojkar läser mindre än flickor
Pojkar läser mindre än flickor. Litteraturutredningen visar det, det pratas om det på bokmässans många seminarier. Män läser mindre än kvinnor.Det står om detta i kurslitteraturen till en litteraturvetares kurser och det samtalas om det på förlagens morgonfika. Jonas Gardell hävdade i och för sig att det alltid varit så här då han intervjuades av Malou i soffan på bokmässan. Hur ska vi då göra för att få pojkar att läsa mer? Förslaget om att skriva mer litteratur för pojkar är för mig märkligt. Det är som om de tror att åttaåriga pojkar gått igenom hela hyllan med litteratur för barn och kommit till slutsatsen att allt bara är skriver för flickor och att de minsann inte är intresserade av relationer, rosa omslag och söta djur. Så är det inte. Pojkarna har inte kommit i kontakt med några böcker alls. Jag kan lova att flera av de böcker som finns, till exempel hela Helena Bross serie om klass 1b fungerar alldeles utmärkt för både pojkar och flickor. Vad är då problemet enligt mig?
Pojkar får inget lässtöd av vuxna. Pojkar förväntas vara aktiva och idrotta och spela tv-spel. Både idrott och tv-spel nämns även ofta som en orsak till att de inte läser vilket också är märkligt eftersom jag vet att tiden räcker till för både idrott, tv-spel och en faslig massa läsning. Men om vuxna inte förväntar sig att pojkar ska sitta still och läsa, så kommer de heller inte att göra det. Jag hävdar dessutom att vuxna inte högläser för pojkar i samma utsträckning som vad de gör för flickor. Och högläsning är bron över till egen läsning. Så om vuxna inte högläser för pojkar och heller inte plockar fram och sätter böcker i händerna på pojkar så kommer inget att hända på läsfronten för pojkar. Den vuxna måste dessutom finnas där tills både läskoden har knäckts och tills orken finns att kunna njuta av berättelsen och inte bara kämpa sig igenom meningarna.
Jag funderar på hur de där böckerna som ska skrivas för pojkar ska se ut, och hur ska böcker för män se ut? Mikael Niemis nya roman ”Fallvatten” är jag väldigt sugen på att läsa. Min man kommer gilla den också, det är jag övertygad om. Är det en mansbok eller en kvinnobok? Är det så här vi ska tänka om barnböcker? Och från när? Stina Wirséns böcker för de allra minsta barnen, ska de också struktureras upp till mer könstilltalande böcker.
Killar gillar böcker om relationer, killar har relationer likväl som tjejer. Tjejer gillar att läsa både skräck och kriminalare som Lassemajas detektivbyrå. Så gör även pojkar. Så kan vi släppa det nu och börja diskutera på allvar hur vi ska få de vuxna att stötta pojkars läsning mera?