Jellicoe road av Melina Marchetta
Jellicoe road av Melina Marchetta är en bok som många väntat på ska översättas till svenska. När den släpptes i Sverige sommaren 2012 så var den mycket omskriven av både press och bloggar. De flesta är rörande överens, det är en välskriven bok med en bra berättelse som inte skrivits förr. Bokbloggarna är också överens om att första kapitlet är förvirrande och smått obegripligt. Läser man bara förbi det kapitlet (och kanske de första 100 sidorna av 350) så är man uppslukad sedan. Det är en ungdomsroman som jag rekommenderar till både ungdomar och vuxna. Att den kategoriseras som ungdomsroman hänger förmodligen ihop med att bokens karaktärer är ungdomar och lever sina liv i skolmiljö. Hindrar inte vuxna att ta del av denna anser jag. Boken är en fröjd att läsa på grund av att det är så välskriven.
Handlingen utspelar sig vid Jellicoe road. Taylor, 17 år, lämnades på 7- eleven av sin mamma när hon var 11 år och plockades upp av Hanna. Taylor vet i princip ingenting om sitt liv annat än att hon känner sig högst oönskad av sin mor och osäker på sin framtid. Hon hör hemma på en internatskola där hon får en ledarroll som leder till möten som i sin tur leder till att hela hennes historia rullas upp. Det visar sig att hon har flera personers öde att ta del av och det som tidigare varit helt obegripligt nystas nu upp och ger Taylor en god uppfattning om sina rötter.
Det mest märkliga i boken är också en stor del av bokens handling, nämligen kriget mellan internatskolan, den kommunala skolan och kadetternas skola. Det är ett krig som vilar på gamla traditioner och har regler uppskrivna i en liten lila bok. Här stakas det ut gränser och den som överträder gränserna straffas fysiskt. Samtidigt som detta krig pågår så umgås ungdomarna över gränserna och träffas i en lokal där de lyssnar på liveband och hänger. Inga lärare eller andra vuxna vet något om detta krig, i alla fall inte så att de griper in eller visar att de känner till det. Jag drar kopplingar till internatskolor med liknande situationer i Sverige där de vuxna säkerligen vet mer än man tror men inte ingriper eftersom det ”alltid varit så” och är fostrande.
En annan del av bokens handling är ett bokmanus som Taylor hittat hemma hos Hanna. Taylor tar del av manuset och är fångad av berättelsen men kan inte sätta ihop bitarna till en kronologisk helhet eftersom det dels inte är numrerat och dels tycks det saknas kapitel. Människorna i manuset påverkar henne starkt och hon förstår efterhand att det rör henne. Men hon kan inte fråga Hanna eftersom hon helt spårlöst är försvunnen. Det tycks som om de vuxna runt omkring vet betydligt mer än vad Taylor vet men de är inte särskilt medgörliga och berättar inget.
Är du beredd på en fragmenterad berättelse i paralleller som sedan vävs samman så är detta en bok för dig. Ge den tiden och ha lite tålamod så blir det en bok du minns.
Lisa Bärbo skriver om Jellicoe road i SvD.
Lotta Olsson skriver om Jellicoe road i DN.
Lottens bokblogg har skrivit om Jellicoe road här.
TinaO har skrivit om Jellicoe road här.
Bokmamma har skrivit om Jellicoe road här.
