Jag brukar aldrig betygsätta böcker. Ett betyg ska vara allmängiltigt och något vi alla är överens om, så fungerar det inte med böcker. Berättelser tilltalar oss olika och det jag blir helt betagen av det kan vara likgiltigt för någon annan. Däremot så kan jag betygsätta språk och förmåga att hantera språket. “En annan resa” av Lotta Olsson är så vackert skriven att vi inte vill att den ska ta slut. Den är så lätt att läsa högt. Dialogen mellan Hasselmusen och Jättemyrsloken flyter och blir så given i orden.  Boken är inte bara härlig att läsa, den är vacker att bläddra i. Färgillustrationer av Maria Nilsson Thore ger boken en varm inramning.
När vi läste den här efterlängtade uppföljaren till “Konstiga djur” så hade vi enorma förväntningar på den. Redan första sidan var vi så nöjda och fick lägga band på oss för att inte läsa ut hela boken vid ett tillfälle. Ett kapitel per kväll, och hela familjen tillsammans. Det var första gången som Leo mötte en bok som vi skulle snåla med för att få den att räcka länge. Tidigare så har Leo mest velat läsa klart boken. Tillfredsställelsen av att ha läst en hel bok vägde lika tungt som berättelsen han fått läsa. Men den här boken ville vi inte skulle ta slut.

Arne, en liten dvärgelefant, blev Leos absoluta favorit. Jag störtgillar hasselmusens litenhet på jorden och storhet i orden. Jättemyrsloken är så trött på sin skog och låter lite deprimerad. En resa är vad som skulle muntra upp anser hen. Efter många mysiga dialoger med Hasselmusen så kommer de båda fram till att en inre resa kan vara lika bra, om inte bättre, än en resa till en skog som kanske ser likadan ut som deras egen. En inre resa i form av att sätta upp en teaterföreställning.
Denna bok har ett sådant djup som ändå är så begripligt, både för barn och vuxna. Läs den högt och lev er in i de tre olika karaktärernas olika sätt att använda sig av språket, och njut.

 

Finns på Adlibris och Bokus