Browsed by
Etikett: Bilderbok

Frejas första fjällvandring

Frejas första fjällvandring

Kommentarer 0 kommentarer

Emma V. Larsson och Maria Trolle har skapat en fantastisk bilderbok om hur en fjällvandring kan vara. Läsaren följer Freja som är runt 8 år och ska ut på sin allra första vandring i fjällen. Tankarna är många. Finns det björnar? Är de farliga? Tänk om hon trillar ner från en klippa? Mamma och pappa lugnar och förbereder Freja för hur vandringen kommer att se ut. De sitter vid köksbordet med karta framför sig och på golvet i Frejas rum ligger ”Det stora skogsäventyret”, kanske en högläsningsbok? En skönlitterär bok som förbereder minst lika mycket för vilka förväntningar man kan kan ha på skog och mark. Författare och illustratör har smugit in små tips om vad man bör tänka på inför en vandring. Inte för tung packning och lämna tuschpennor hemma för det finns massor av annat att roa sig med ute i naturen (undrar om illustratören lämnar sina pennor hemma vid en vandring?) Gå in kängorna några veckor innan vandring så du slipper skavsår på fjället. Bra och rediga tips!

Ett uppslag där familjen sitter med en karta vid köksbordet. Freja sitter på golvet och har tankebubblor med björn, sig som död, ramlar ner för berg, ett tält med armar runt om.

Väl upp i fjällen så vandrar de genom en sagoskog av björk. Det är på riktigt en sagoskog för jag ser småfolket och féer om jag kikar noga. Jag ser även en björn, men det verkar inte Freja göra, vilket kanske är tur. Att vandra uppför ett fjäll är jobbigt och även om pappa säger att det bara är en kulle så är det ju inte riktigt så. Det märks tydligt när den där bekanta känslan av hänförelse slår till när man är högst upp och det är klart väder och man kan se hur långt som helst. Men klart väder växlar på fjället. Efter en natt i tält så drabbas de av en plötslig storm och måste raska på och söka skydd. Författaren skriver att det är ”tur” att ljuset i mörkret är en fjällstation. Vi får hoppas att föräldrarna hade koll på att stugan låg där hela tiden. Boken avslutas med att Freja kommer att sakna fjällen. ”Höga, mjuka, läskiga, underbara och … snöiga?”, det är ändå lite synd att boken inte visar då Freja mötte snö på fjällen.

Det här är en väldigt fin och stämningsfull bok om fjällen som riktar sig till de mindre barnen. Jag blev riktigt glad när jag såg att den var utgiven av Calazo-förlag som ger ut riktigt fina guider över vandringsleder över hela Sverige. Den sagolika tonen i boken förhöjer stämningen tillsammans med de magiska bilderna (vinden, precis så som vinden känns) och Frejas möte med en rytande lämmel är både humoristisk och gullig. Det är precis så här (och mycket mer) en fjällvandring kan vara för barn. Lite läskig, fasligt spännande, mysig och magisk.

Ett uppslag med tre personer som tar på regnkläder. Oväder närmar sig.

Drömmer ni om en vandring så läs denna bok. Det behöver ju inte heller vara en vandring på kalfjället, det kan vara skog och mark precis just där ni bor och tälta kan man ju faktiskt göra lite var som helst. Hoppas ni får en fantastisk semester.

Ett uppslag med tre personer som vandrar i ett regnoväder. Stormen är tecknad som virvlar med regndroppar med ansikten.
Naturen av Emma Adbåge

Naturen av Emma Adbåge

Kommentarer 0 kommentarer

Emma Adbåge är en av sveriges bilderboksstjärnor. Så är det och det med rätta. När hennes ”Gropen” släpptes så var vi många som jublade över tonen i boken och barnens revansch över de vuxnas missriktade oro. Leken vinner och barnen utvecklas genom sin fria lek, behöver barnen en grop så skaffar de sig en grop (förhoppningsvis). I Adbåges nya bilderbok så är barnen med och berättar som ett ”Vi i byn” men de har ingen större påverkan och de älskar naturen lika mycket som de stora. Barnen är också sida vid sida med de vuxna när naturen inte älskas av någon. Som när det kommer för lite snö för att åka pulka och sedan när det kommer för mycket snö så att alla måste skotta hela dagen. Människorna i byn får kämpa hårt för att älska naturen som de förstör allt eftersom de ”njuter”. De använder vatten i mängder och njuter av poolen och isbitar och vattnar fula tagetes men när det inte regnar så torkar brunnen och asfalten hettar, trädet som skulle ge skugga är nedhugget för det lövade något fruktansvärt i höstas. Allt människorna gör ger konsekvenser men byborna fortsätter ändå att bete sig irrationellt, de säger att de älskar naturen men vill tämja den och när den torra tagetesrabatten brinner upp så visar Adbåge detta med bilder som vi kan jämföra med bilderna vi i dagarna har sett från San Francisco, orange himmel och ett mörker.

”Den (naturen) blinkar och brinner och dånar och slår. Och nu gör den sönder staketet vid sjökanten också. Och grenar går av och det flyger frozen bananas och asfalt och skit.”

Därefter ropar alla naturälskare – Jävla natur! och börja prata kostnader. Men naturen pratar inte det ekonomiska språket och på sista uppslaget så är det TYST. Det enda som finns kvar från den klimatkatastrof som vi följt är lite rök från ett nyponris, asfalten runt husen och den nedsågade linden, men naturen står kvar. Här får läsaren åter igen en presentation av byn, men nu ser vi bara natur och inga människor varken i bild eller text.

Emma Adbåge har skrivit en dystopi för de allra minsta. Det är så modigt att jag får gåshud varje gång jag vänder sida. Det här har varit Gro Dahles och Svein Nyhus bilderboksmarknad tidigare, svåra ämnen med ett tilltal direkt till den unga läsaren. Det märks att Emma Adbåge har inspirerats av deras verk då vi känner igen de vuxnas kroppar från Nyhus vuxengestalter. Stora bullriga kroppar med små huvuden medan barnen är avbildade proportionerligt. Adbåge lämnar egentligen inget hopp för människan. Fortsätter vi att ”älska” naturen på detta sätt så finns naturen kvar men inte människan, stor som liten.

Drakeld

Drakeld

Kommentarer 0 kommentarer

Drakeld av Åsa Mendel-Hartvig och Ane Gustavsson.

Drakeld är ett fantastiskt mästerverk. Ja, jag menar det. Det händer att bilderböcker blir så fulländade att det blir konst. Bilderbokskonst är det vackraste jag vet. Den här bilderboken berör mig djupt ner i själen och bitvis håller jag fullkomligt andan för att den är så stark.

Milli vaknar men alla andra i familjen sover. Träden utanför skrapar sina grenar mot fönstret och försöker förtvivlat att väcka Millis syster, Malva. Lilla Milli ger sig ut i natten så oförstört fri och glad. Träden försöker förgäves att varna Milli för draken som vaknat. Vänd hem Milli!

Det barn som bränts av

drakens flamma

Det blir aldrig mer

detsamma

Drakens eld är

mycket stark

vass som barr

och seg som bark

Tre nätter får de nu vänta för att se om Milli ”vunnit över elden. Då ska hon vakna. Visst ska hon det?” Berättelsen handlar om systerskap och om sorgen när något illa händer och det där vackra som sker när man är älskad och har någon som står upp för en. Någon som skriker: – Låt bli min syster.

Texten är fullkomligt magisk och bilderna är magiska, tillsammans är det Trollbundet magiskt upphöjt i 7. Familjens hus som ligger högt uppe i ett träd. Ett träd som omfamnar huset och gör allt i ett träds makt för att skydda sina inneboende människor. Träden som skimrar i sina försök att nå Milli när hon är i fara. Hur husets träd ser ut att sörja då Milli inte vaknar. Hur systerskapet är inristat i drömmens träd och hur träden slår ut och bäddar in systrarna i löv. Den är så makalöst vacker, läs den!

 

”Snön över Azharia” yr rakt in i mitt hjärta

”Snön över Azharia” yr rakt in i mitt hjärta

Kommentarer 0 kommentarer

Minna Lindeberg och Jenny Lucander har i dagarna kommit med en ny bok, Snön över Azharia. Den startar obarmhärtigt med åksjuka barn i en buss på väg mot en friluftsdag i fjällen. I bussen finns också två flickor med en så stark vänskap som prövats så hårt att det är mest troligt att den är över. Denna sorg. Men Siw och bokens jag finner varandra igen då de går av bussen och de lämnar hela klassen för en resa till Azharia där striden får samma starka känslosvall hos läsaren som om vi vore i Astrids Mio min Mio eller Allrakäresta syster. Denna berättelse drabbar läsaren och när den lugnt för läsaren ut ur prövningen in bland mjuka hästmanar och kalla knapriga morötter så är man lite mör och mycket nöjd.

Läs den här, det är absolut en av de finaste texterna och de vackraste illustrationer som kommer att ges ut i år. Hur samspelet mellan text och bild förhöjer detta verk är omöjligt att beskriva och en fröjd att uppleva. Jag hade bara önskat att boken hade varit i ett större format och att vi hade varit tillfreds med att sätta bilderböcker i händerna på barn i slukaråldern. Nu är boken i ett behändigt kapitelboksformat med en bilderboks alla fördelar.

Om ni befinner er på Göteborgs litteraturhus så passa på att gå och lyssna på Linda Bondestam och Jenny Lucander. Mer info från Göteborgs litteraturhus har jag helt fräckt klippt ut här:

Odd birds & underdogs

Linda Bondestam & Jenny Lucander

De prisbelönta illustratörerna Linda Bondestam & Jenny Lucander mångfaldspysslar & diskuterar annorlunda flickvänskap, hästar, rädsla att lämna barndomen & feministisk lek. Den här workshopen (för barn ungefär i åldern 5–12 år) utgår från Bondestams & Lucanders senaste bilderböcker.

Linda Bondestams Den ofantliga Rosabel handlar om den knubbiga ponnyn Rosabel som river allt, ponnyer hoppar inte höga hinder. Stallets stora finhästar Raingirl, Pinkyslim, Iza Belle & Sunday Morning retas & hör alltid till de utvalda & mamma Margaret förstår ingenting.

Jennys Lucanders Snön över Azharia handlar om två flickor i klass 4B. Det är skiddag. De rymmer från slalombacken & lärarna & ger sig rakt ut i skogen. Behovet av frihet, av att slå sig loss & drömma stora drömmar. En gotisk, skräckromantisk saga om Azharia, frihetens rike.

Dessutom får vi höra om Bondestams Augustprisnominerade Djur som ingen sett utom vi & Lucanders Nordiska rådet-nominerade Vildare, värre, Smilodon.

Arr: Förlaget

30/SEPT, LÖRDAG
KL 13:45–14:15
VÄRLDSKULTURMUSEET

Stormvalen av Benji Davies

Stormvalen av Benji Davies

Kommentarer 0 kommentarer

Stormvalen av Benji Davies

stormvalen

Noa bor med sin pappa vid havet. Pappan jobbar till havs och Noa är själv med alla sina katter. En dag när Noa är ute och vandrar på stranden ser han en liten valunge som spolats upp i sanden. Han bestämmer sig för att ta hand om den och rädda den från att torka ut. Vad passar då inte bättre än att lägga valen i sitt badkar hemma. Noa trivs med valens sällskap och berättar långa historier och valen lyssnar och myser. Men vad ska pappa säga när han kommer hem på kvällen? Hur ska Noa kunna hålla en valunge hemlig? Men Noas pappa är en förnuftig vuxen som förstår att Noa har känt sig ensam och när han upptäcker valungen så blir han inte alls arg. Det enda rätta att göra är ändå att släppa tillbaka valen i havet. Men hur kan man släppa en nyfunnen vän? Kanske går det lite lättare när pappa nu är återfunnen? En mycket stillsam, ödmjuk och vacker bok om ensamhet och vänskap och saknaden efter pappa. Berättelsen är så fin och Benji Davies är en härlig bilderbokskonstnär som gör mer än skriver och tecknar, han ger liv åt bilderboken och får den att gå direkt in i läsarnas hjärtan.

Se vad andra skrivit om Stormvalen:

http://www.barnboksprat.se/2015/09/07/stormvalen/

http://www.junibacken.se/blogg/stormforalskad

 

Stormvalen finns alldeles säkert att låna på ert bibliotek. Här och här finns den att köpa.

 

Lilla Sticka i landet Lycka

Lilla Sticka i landet Lycka

Kommentarer 0 kommentarer

Lilla Sticka i landet Lycka av Martin Widmark och Emilia Dziubak

lillastickaDetta är en klassisk saga där författaren låtit sig inspireras av bland annat Alice i Underlandet. Berättarrösten är en barnvakt som sitter vid Daniels säng och som går med på ”bara en saga till”. Hon berättar om att hennes storebror försvann för länge sedan…

Flickan som kommer att kallas Lilla Sticka rutschar ofrivilligt ner i en istunnel och kommer omtumlad ut på en annan sida där stora insekter står med oroliga miner lutade över henne. Skalbaggen står på sina bakben och är mer än dubbelt så hög som Lilla Sticka. Hans namn är herr Jacobi. Han tar hand om Lilla Sticka men har inte helt behjärtansvärda avsikter. Varje år lämnar skalbaggen nämligen ett litet barn till krabban och det är vad han gör med Lilla Sticka. Barnen ska krabban ha att arbeta åt honom. De samlar pärlor från dammens botten. På kvällen föses barnen in i en grotta och där hör Lilla Sticka en röst hon känner igen.

Det här är en fantastisk fin bok med makalösa bilder. Det är verkligen en saga där illustrationerna och texten tillsammans skapar en större helhet än 100 procent. Den lämnar lyssnaren berörd och lite omskakad. Den är lite småläskig med krabban som håller barnen tillfångatagna och det är skönt att kunna krypa upp i läsarens famn och få mysa. Men som de flesta sagor av idag så slutar den lyckligt.

Gillar ni denna bok så vill jag också tipsa om Ishavspiraterna som är en kapitelbok av Frida Nilsson. Även där är det en syster som är ute och letar efter ett syskon som tillfångatagits och tvingas arbeta under hemska former. Välskriven och helt fantastisk även den boken.

Lilla Sticka i landet Lycka finns att köpa här och här.

Strunta i reglerna

Strunta i reglerna

Kommentarer 0 kommentarer

struntaStrunta i reglerna – Handbok för små upprorsmakare av John & Jana är en bok som säkerligen kan provocera en och annan vuxen som tycker att barn inte ska uppmanas att protestera så mycket. Så om du använder ord som ”treårs-trots”, ”fyrårs-trots”, femårs-trots” osv. så är det viktigt att du läser boken. Men ta det lugnt eftersom den kommer att rubba dina världar och ge dig nya perspektiv på tillvaron.

Detta är nämligen en fantastiskt bok som manar till uppror och att strunta i reglerna, mest de oskrivna reglerna. De regler som gör oss fördomsfulla och inskränkta. En bok som denna behövs! Det är en bilderbok skriven för barn i åldern 3-6 år, även om jag som vanligt anser att boken fungerar utmärkt för alla åldrar. Varje uppslag har en regel som man uppmanas att bryta. Den första är:

”Se inte ut som alla andra! Var dig själv!”

Här syr barnet en fantastisk röd kattdräkt(?) som påminner väldigt mycket om Max i Maurice Sendaks Till vildingarnas land. Därefter uppmanas barnet att fråga ”varför det!” (ja, med utropstecken vilket gör det än mer upproriskt kanske) när någon säger ”Jobba!”. Därefter uppmanas barnet att lära sig själv, läsa böcker och mata sin hjärna (underbart!). Krama det fulaste monstret och hitta på en ny helgdag. Ge bort grejer och ät tårta till middag. Denna bok är full med härliga uppmaningar att läsa högt för ett barn. Om ni vågar det så misstänker jag att ni kommer att belönas med ett självständigt barn som tänker fritt och som ser möjligheter och tänker utanför den där berömda lådan. Prova vetja!

 

Boken är utgiven på svenska på Epix förlag. Finns att köpa här & här.

”Vantarna – en julsaga”, en vacker julsaga.

”Vantarna – en julsaga”, en vacker julsaga.

Kommentarer 1 kommentar

vantarnaVi har funnit vår julfavorit. Vantarna – en julsaga är som den finaste av sagor med lite lagom läskigt som kittlar i magen. Att bokens omslag är viktigt och ska tala för bokens innehåll det vet vi. Denna bilderbok har det finaste av omslag. Vid vattnet i skymningen står Henrietta med vantarna som hon gjort i slöjden i sina händer. Hon står där för att hon är på väg, eller på väg bort.  En fyr sköljer sitt ljus över vattnet och Henrietta ser nöjd ut.  Bokens titel står i guld och slår vi upp pärmsidorna så ser vi också den upplysta båten som vi sedan finner inne i boken. Bilderna sammanfogar havsvärlden och människornas värld och Henriettas röda luva visar var hon hör hemma.

Henrietta är ett havsbarn som skiljs från sina föräldrar och sköljs upp på land, hos människorna. Hon vet inte att hennes föräldrar sörjer henne, längtar och letar efter henne.

I det perfekta julstöket där adventsstjärnor lyser och människor brådskar för att hitta de perfekta klapparna så går Henrietta ombord på en buss som tar henne till havet. Det var inget som var planerat utan en ingivelse hon fick när syslöjdsfröken säger God jul. Henrietta berättar att hon ska åka hem … eller alltså till mina kusiner, rättar hon sig. Bussens ändhållplats är vid en brygga nere vid havet. Där byter Henrietta till båt.

Henrietta såg förbi sin spegelbild i båtfönstret, ut på havets svarta vatten. ”Nu åker jag hem”, viskade hon till sig själv.

Hur havsvärlden är färggrann och livfull genom hela boken medan Henriettas värld hos människorna går i grått är så talande. De enormt vackra bilderna fångar Henriettas sökande och litenhet. Det fångar hennes vilsenhet och när Kraken dyker upp så håller vi andan tillsammans med Henrietta, och när vantarna kommer så väl till pass och blir så uppskattade trots att Henrietta tycker att dom är sneda och lite fula så andas vi ut och ler.  Henrietta finner inte bara sina föräldrar utan får en underbar jul. Människornas värld är glömd och Henrietta har hittat hem.

Älskar du sagor? Läs! Älskar du havet? Läs!

Ylva Karlsson och Katarina Strömgård har tillsammans skapat ett mästerverk. Det är en underbar berättelse som berättas lika mycket i ord som i bild.

 

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara?

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara?

Kommentarer 0 kommentarer

Det här är vår absoluta favorit från bokmässan hittills. Det är Erik Titusson som samtalar med Pija Lindenbaum och Anna Höglund om Doris i Doris Drar och Rosa i Att vara jag. Jag skulle så gärna ha haft böckerna framför mig för jag har inte läst någon av dessa ännu. Samtalet bränner i mig och det är väl kanske inte så konstigt. Det är ett brännande ämne ”Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara?”. Jag lyssnar på hur de berättar om dessa flickor och jag tänker att jag absolut kan relatera till detta och att detta är böcker som jag kommer lyfta fram till många flickor OCH Pojkar.

 

Systern från havet av Ulf Stark och Stina Wirsén

Systern från havet av Ulf Stark och Stina Wirsén

Kommentarer 0 kommentarer

systernfranhavet

Systern från havet av Ulf Stark och Stina Wirsén är en marionetteater som sedan blev en bilderbok.

Åren 1939-1945 kom krigsbarn till Sverige från Finland. Barn som organiserat fick färdas över Östersjön utan sina föräldrar, ovissa om vad som väntade dem i Sverige. Traumatiskt och hemskt för dessa barn och märkligt och oförklarligt för de svenska barn som fanns på plats här i trygga Sverige. Ulf Stark och Stina Wirsén beskriver två av dessa barns möte och alla de känslor och den förvirring som råder i barnens tankar. De beskriver det på ett fantastiskt fint och hjärtslitande sätt. Det är en vänskap som växer fram mellan dessa barn, men den är långt ifrån självklar och de har mil emellan varandras själar och beröringspunkterna är som små elstötar där man som åskådare bara hoppas att de inte skadar varandra mer. Det är en stark berättelse, vacker och ärlig.

När vi läser om Sirkka som kommer från Finland och om Margareta som tar emot henne i Sverige så slås vi av att berättelsen är tidlös. Det hände då, och det händer än idag. Ensamkommande barn som kommer till Sverige efter att ha flytt sina krigshärjade länder och tvingats lämna sina föräldrar och den tryggheten som en gång fanns. Här finns känslorna som dessa barn bär på och det är omöjligt att lägga ifrån sig denna bok oberörd.

Lova mig också att ta upp denna bok för de lite större barnen. För det är inte alls så att Systern från havet enbart är för de minsta just för att det är en bilderbok. Den här boken rör alla åldrar och läses med stor behållning för alla i familjen, förskolan, skolan, fritids och i riksdagshuset.

Så här skriver BonnierCarlsen om Systern från havet:

Sirkka måste resa ensam över havet till några hon inte känner. I det nya landet bor Margareta. Mellan flickorna växer sakta en okuvlig vänskap fram. Ulf Starks berättelse är gripande och symbolladdad. Stina Wirséns akvareller flödar av stämningar och färg. En bilderbok som inte lämnar någon oberörd!

Margareta ska få någon att leka med säger hennes föräldrar. Det ska bli en överraskning. I tysthet hoppas Margareta att hon ska få en hund. Å, vad hon längtar! Men istället är det Sirkka som kommer. Föräldrarna har bestämt att Sirkka ska bo hos dem medan kriget i världen pågår.
På kvällen ligger Sirkka i Margaretas rum och kramar sin tyghund. Hon luktar på näsduken som doftar mamma och tittar på familjefotot.

I skuggan av kriget och de vuxna utvecklas sakta flickornas vänskap, som inte alls är självklar, och därför blir den dyrbaraste.

Ursprungligen är berättelsen skriven för teatern. Stina Wirsén har gjort dockorna till den hyllade dockteaterföreställningen på Marionetteatern i Stockholm.

Detta blogginlägg har tidigare publicerats på Lillabus.se  Apr 15, 2015. Eftersom det är ett högaktuellt ämne så vill vi gärna tipsa om boken igen.

Boken finns på Adlibris och Bokus och säkerligen på ett bibliotek nära dig