Den fasansfulla sagan om Lilla Hen
Den fasansfulla sagan om Lilla Hen är den tredje delen i Lena Ollmarks och Per Gustavssons skräckserie för mellanåldern. Tidigare har vi fått läsa Den förskräcklige historien om Lilla Hon och Den hiskeliga berättelsen om Lilla Han. Två berättelser som handlat om yttre faror som spöken med köttyxor, saxar och andra tillhyggen. Lilla Hen möter i stället sina inre demoner orsakade av dysfunktionella föräldrar och en omgivning som inte tillåter annat än det gulligaste och raraste. Någonstans behöver denna otrygghet kanaliseras och det gör Lilla Hen med hjälp av monstret som dyker upp då det blir för mycket. Lilla Hen har kvävt sin ilska sedan hen var liten. På den tiden hen fortfarande blev arg fick mamma huvudvärk och pappa grät. De hotade med att skicka hen till en uppfostringsanstalt eftersom de inte orkade mer. Lilla Hen kvävde sina känslor och var alla till lags och fick på så sätt lugna föräldrar. Ingen i familjen visar känslor utan diskuterar mycket. Ibland diskuterar de så mycket att de snörper på munnen och är tysta flera dagar i rad. Ibland diskuterar de så att de blir tvungna att renovera sig lugna. Orden, tystnaden och renoverandet gör Lilla hen orolig och när monstret kommer fram så minns Lilla Hen ingenting av det efteråt. En tankedoktor föreslår att Lilla Hen släpper ut sitt monster och när Onda Hen väl slipper ut och konfronteras av Lilla Hen så utvecklar sig berättelsen till ett drömlikt smått psykotiskt tillstånd. Allt slutar väl och sensmoralen att monster blir stora och farliga om de inte får komma ut, det håller vi säkert med om allihop.
Det finns en god anledning till att boken inleds med en varning. För den här berättelsen ÄR otäck och fasligt sorglig, men den är också fylld med humor och spänning. Ett barn som gillar Coraline av Neil Gaiman tycker säkert om denna berättelse.