Skarven av Sara Lövestam

skarvenSkarven av Sara Lövestam är en sommarberättelse förlagd till en ö med sommargäster. Där spenderar tre stycken barn en sommar tillsammans på en ö.  Johanna som alla kallar för Johan, Ludde som älskar deckarmysterier och den nya tjejen på ön, Olivia som har föräldrar som är helhispiga och tror att allt ont ska hända henne.

Det här är en bok som handlar om ett eventuellt mord som möjligtvis har begåtts för flera år sedan. De tre vill umgås och för att få ihop det så bestämmer de sig för att undersöka vad som verkligen hände. Egentligen är det bara Ludde som vill leka deckare och som finner det hela spännande. Både Johanna och Olivia har så mycket som tynger dem att de inte vet vad de vill göra egentligen. Däremot vet de verkligen vilka de VILL vara. Men alla är inte jättebra på att lyssna och om det är något de tre behöver egentligen så är det att bli hörda, och tagna på allvar.

Den stora behållningen av Sara Lövestams nya bok Skarven är inte jakten på mördaren på Skarvön. Det är ungdomarnas tankar och kamp med sin identitet och sina relationer till varandra men framförallt till sina föräldrar som är den stora behållningen. Vilken makalös gestaltning i en deckarbok skriven för barn. Det märks så väl att författaren tar sin målgrupp på fullt allvar.  Det är så det värker i bröstet på mig hela tiden när jag läser om  Johannas kamp och hennes analyser över varför hennes närmaste envisas med att inte förstå hennes situation, hennes liv och vem hon verkligen är. Deckargåtan är egentligen en sidohistoria som får lite för stort utrymme. Johanna, Olivia och Luddes känslor, tankar och kamp med att bara få vara sig själva är det som fångar mig och som får mig att sträckläsa boken, bara för att sedan direkt läsa om den en gång till. Det här är en bok som alla mellanåldersbarn borde få en chans att läsa. Jag önskar så att den kommer finnas som klassuppsättning på vartenda skolbibliotek.

Skarven finns att köpa här och här

 

Kattguden av Ingerun Sjösvärd

kattguden Jag och Leo, 12 år har läst Kattguden av Ingerun Sjösvärd. Det är hennes debutroman och för att direkt avslöja vad Leo tyckte så citerar jag det han sa när jag berättat att det var författarens debutbok.

”Va, är det hennes första bok? Hur kan man skriva så bra när det är första boken?”

Och han har en poäng. Det är en stark och sammanhängande historia om Kattguden, Behemat, som nu åter igen efter 1000 år behöver stärka sin position och skaffa sig en slav för att kunna ta över världen. Bokens huvudkaraktär Liam är den som nu är utvald och tillsammans med fotbollslagets hjälptränare Olle hamnar han i rejäl knipa när de ska rädda världen. De förstår inte till en början hur illa det faktiskt är. Till saken hör att Liam inte är jätteförtjust i katter och nu plötlisligt är det katter precis överallt.

Ett vanligt drag i barnlitteraturen är att skriva ut föräldrarna för att ge barnet all fokus. Det gör inte Ingerun. Hon låter både mamman och pappan få vara med och ha en egen liten konflikt. Handlar det om att de ska skiljas? Liam misstänker att det är så och han är inte glad.

Den här boken är bra, riktigt bra. Jag håller dessutom med Leo om att det är en rätt tung debut och jag kommer på mig med att önska att boken hade varit längre. 147 sidor i pocketformat är tunt. Jag vill läsa mer. Jag förstår att Ingerun har satsat en hel del på den här bokens utgivning (så gör man om man verkligen tror på sin berättelse, snyggt) och ger ut boken som egenutgivning. Tyvärr så bär det med sig att det inte finns ett förlag som satsat på att lektörsläsa boken. Det finns en del irriterande fel. Fel som förmodligen dykt upp vid redigering av boken. Låt nu inte detta hindra er från att läsa den här boken. Den är riktigt bra och slutet är bland det bäst skrivna slut jag läst på länge. Det är så välskrivet att slutet på boken är en fröjd att högläsa.

Gillar du katter? Läs boken! Ogillar du katter? Läs boken? Hur kan man liksom skriva så att ALLA tilltalas av den? Ingerun har i alla fall lyckats. Dessutom så innehåller både boken fotboll och lite varma känslor mellan två personer.

Du kan köpa boken här och här

Ingerun Sjösvärd har en etablerad bokblogg där hon skriver om barn – och ungdomslitteratur, Boktjuven.

Bokslukarna på SVT

bokslukarnaNi har väl inte missat Bokslukarna på SVT? Har ni gjort det så är det ingen ko på isen för alla avsnitt finns på svtplay. Här är första avsnittet där de frågar sig om vardagen alltid är grå.

Bokslukarna avsnitt 1

Det är fantastiskt och alldeles makalöst underbart att ha ett så bra bokprogram för barn på TV. Programmet kunde ha varit lite L Ä N G R E och det kunde rymt så mycket mer. Men programtid på TV verkar det vara många som slåss om. TUR är då att svtplay finns. För tydligen så fick inte författarskolan plats att sändas i TV men det gör ju inget när vi kan se den här på nätet.

Författarskolan är inspelad med Ingela Korsell och Åsa Larsson. Ni vet, de som håller på med att skriva PAX-serien. Ingela och Åsa berättar lite i första avsnittet om Alrik och Viggo och ger tips på hur man kan komma igång med sitt skrivande. Mot slutet så säger Ingela något som gör mig alldeles VARM:

”Behandla din idé med respekt och kärlek”

Det låter verkligen som något superviktigt att tänka på. Att lyfta sina tankar och låta fantasin flöda, UTAN att man rackar ner på sig själv och säger ”Nej, men jag kan inte”. Du får ju faktiskt hålla din idé helt för dig själv om du vill. Men var stolt över den och var stolt över dig själv.

HÄR ser ni Bokslukarnas författarskola:

forfattarskola

 

Bladen brinner-podden

bladenbrinner

Idag har Bladen brinner-podden premiär.

Klicka HÄR för att lyssna.

Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo går ut hårt direkt i första avsnittet. här duckas inte för jobbiga ämnen. De pratar sorg, depressioner och förluster. Meningen med livet avhandlas av Mårten Sandén

Proffsiga intervjuer och härliga bokprat.

Sommarläsbingo

Sommarläsbingo

Här kommer sommarläsbingon. Skriv ut den och kryssa en ruta för varje gång ni läst. Hur länge man ska läsa för varje ruta bestämmer ni själv. Kom ihåg att det ska vara skoj och inte alltför svårt. Det är lättare att vara stolt och glad över sin läsning om man fixar den.

Hitta sedan på någon rolig belöning när läsaren fått bingo. En rad, två rader och så vidare ända till full bricka. Ha skoj!

Ladda ner läsbingon som pdf här!

sommarbingo

 

 

Korsord ”Spel och bok”

Sommartävling

 

curly

Skriv ut korsordet eller hämta hem det som PDF här. När du har löst korsordet så mailar du in svaren till tavling@lillabus.se så har du chans att vinna boken Curly Bracket Den gömda koden. Lycka till!

Tävlingen pågår fram till 31 juli, 2016.

Spel och bok1

Copyright tillhör Leo och Elliot på Lillabus läser.

Sal 305 av Ingelin Angerborn

305Sal 305 är en fristående uppföljare till boken Rum 213. Vi får återigen möta Elvira som börjat fundera en del över det som hände på kollot sommaren innan. Nummerskylten på bilen med RUM213 kan inte ha varit en tillfällighet och allt det som skedde på deras rum var väldigt spöklikt och fanns det någon naturlig förklaring till det?

I Sal 305 ser Elvira återigen en bil med en märklig nummerskylt. Därefter sker en olycka och Elvira hamnar på sjukhus. Sjukhussalen som Elvira ligger på har en utsikt över Dåris. Ett gammalt mentalsjukhus där det sägs att det spökar.

Detta är en välskriven mysrysare. Ingelin Angerborn fokuserar mycket på vänskap och relationer.  Det är inte själva spökhistorien som får ta störst plats och det gör också att den aldrig blir riktigt läskig. Den är mer psykologiskt klurig. En 10-åring som hade läst boken undrade om det verkligen hände på riktigt eller om Elvira hade fantiserat ihop det hela. Har du inte läst Rum 213 så kanske du sitter med en del frågetecken efteråt. Som vem är Mebel? och varför heter hennes katt likadant?

Detta är en bok som kommer läsas av de flesta bokslukare i åldern 9-12 år och det med rätta. Den är bra, men jag vet inte om den kommer att väcka något mer än just läsning för stunden.

213

Passar på att nämna att vi faktiskt längtar en hel del till filmatiseringen av Rum 213 kommer.

Boken finns att köpa här och här och säkerligen kan du låna den på ditt bibliotek.

Vandraren utan ansikte

vandrarenutanansikteDet regnade ute och tiden gick så där sävligt långsamt. Molnen gjorde himlen alldeles mörk och åskan mullrade långt borta. Då ställer jag frågan. Vill ni att jag ska läsa lite skräckberättelser för er? Jaaaaa, blir svaret. Två killar, den ena nio år och den andra 11år drar fram dynor och lägger sig tillrätta på golvet. Jag väljer Det övergivna nöjesfältet, den sista novellen i Andreas Palmaers nya bok Vandraren utan ansikte, skräckhistorier för orädda. Så orädda verkade de i och för sig inte vara. Det var knäpptyst och deras miner visade att de förväntade sig något utöver det vanliga.

Det är lite svårt att läsa skräck för barn. Det som vissa elvaåringar kan tycka är lagom mys-rysigt kan andra uppfatta som urtråkigt. Den här boken är lite mer läskig än mys-rysig. Den ger kalla kårar och Palmaer skriver verkligen för att skrämmas. Det är god litteratur som inte skriver någon på näsan, så kan vi kanske säga det.

Novellen som jag valde ut handlar om Lovisa, Attila och jagberättaren som vi inte får något namn på. De är Urban-explorers, inte så vidare lyckade sådana. De längtar efter den ultimata platsen att utforska och filma för att lägga upp på ett forum på nätet. Jagberättaren har sett en film på nätet. Den låg ute mycket kort tid men som tur är så laddade han ner den till sin dator innan den försvann. Filmen visar en grupp explorers som tagit sig in på ett nöjesfält som byggdes på 70-talet men aldrig togs i bruk. De bestämmer sig självklart för att ta sig dit med koordinaterna som visas sist i filmen. Men varför togs nöjesfältet aldrig i bruk? Och varför togs filmen bort från nätet?

Mycket bra, mycket krypig och kallkårig. Ingen mysrysare här inte.

Andra som skrivit om Vandraren utan ansikte:

Annas bokblogg

Ekensten

Gunilla Brodrej för DN

Biblanbloggen

Boken finns att köpa här och här. Den finns säkerligen att låna på ditt närmaste bibliotek.

 

Sommarläsning med Barnradions bokpris

nominerade

Nu börjar sommarlovet och den fria härliga läsningen väntar. Det är dock inte alltid så lätt att välja böcker. Ibland har man för många böcker och vet inte var man ska börja och ibland finns det verkligen ingenting att läsa.

Många bibliotek startar ”Sommarboken”. Där får barn lästips och lånar, läser och berättar om sina läsupplevelser. I många fall är det just fem böcker som ska läsas och vi kom på att man skulle kunna kombinera detta med de nominerade böckerna till Barnradions bokpris 2016. Vilken sommarutmaning. eller hur?

Så här skriver urvalsjuryn om böckerna:

Urvalsjuryn om böckerna

det-ar-jag-som-ar-mickanDet är jag som är Mickan
Boken är fantastisk och kommer lära och ge många barn mod att vara sig själva. (Läs mer på Vombat förlag)

 

brott-och-straff-om-att-stjala-en-hundBrott och straff om att stjäla en hund
Detta är en bok som handlar om vilka konsekvenser en ingivelse kan få. Det är också en bok om ensamhet, om att känna sig annorlunda och utanför. Vi får också läsa om hur brott och straff fungerar. (läs mer på Kabusa förlag)

 

landet-bortom-brunnenLandet bortom Brunnen
En bok som återskapar känslan av att som barn känna sig övergiven och ensam, men är även en resa om att våga släppa in ljuset igen i sitt liv när allting känns som mörkast. Under ett spännande äventyr hittar Alva modet till att möta sina rädslor. (Läs mer på Lava förlag)

bennys-hemliga-rapporter

 

Bennys hemliga rapporter
Boken är en superkul bok om några barn som ska samla ihop en halv miljon till sin kompis på ett sommarlov. Annars tvingas hon flytta. Låter pensionärsuthyrning och trädgårdsstyling som ett bra sätt att få ihop en halv miljon på? Boken är rolig och lättsam, men ibland även djupa, underbara tankar att fundera över. Världens roligaste sommaräventyr helt enkelt! (Läs mer på Barnens bokklubb)

sju-fortrollade-kvallarSju förtrollade kvällar
En viktig berättelse om vänskap, att få nya vänner och att få behålla sina vänner. En bok om sorg som kapslats in och som spricker upp. (Läs mer på Rabén&Sjögren)

Bloggstafett om Kraften av Siri Pettersen

kraftenIgår skrev Västmanländskans bokblogg om den sista delen i Korpringarna. Nu tar vi över stafettpinnen och bidrar med ett blogginlägg i bloggstafetten.

Kraften är den avslutande delen i fantasyserien om Korpringarna som består av tre böcker; Odinsbarn, Röta och Kraften. Förlaget rekommenderar den från 15 år och därmed faller den inom ”unga vuxna”. Men som vanligt handlar det om läsvana och intresse.

I Röta har Hirka fått veta mer om sitt ursprung och sina rötter. Hon har fått en far som hon är ytterst tveksam till men som hon nu måste samarbeta med för att kunna återbringa kraften till samtliga världar. Alla har dock inte samma mål och krig är på väg att bryta ut mellan och inom världarna. Hirka är smärtsamt övertygad om att kraften växer med död och inser att det krävs offer för att få till en jämlikhet mellan världarna. För det är hennes absolut största önskan att jämlikhet i kraften ska råda mellan världar och mellan och inom folken. Alla ska ha rätt till det hon själv har växt upp utan. Hon är också väldigt medveten om att det krävs att hon offrar stora delar av det hon själv så högt önskar för att världen ska få del av denna kraft. Hirka som inte kunde famna i Odinsbarn, och som blev än mer utanför världarna i Röta har nu makten över att återta kraften.

”Det var det som var problemet med folk. Alla folk, från alla världar. De lagade inte saker. de bara förstörde dem.”

Med Kraften avslutar Siri Pettersen berättelsen om Hirka, Rime och de andra. Det är en fantastisk berättelse som är omöjlig att förutse men som är så självklar när man lärt känna Hirka. De tre delarna vävs ihop och är så välskrivna att det smärtar att behöva släppa Hirka nu. Jag tycker så enormt mycket om henne och hon har växt genom hela serien. Min rädsla att hon skulle bli för perfekt i Kraften avstannar direkt när jag börjar läsa och jag inser återigen att Siri Pettersens karaktärer är komplexa och oförutsägbara, samtidigt som de är så älskvärda.

”Du behöver aldrig vara rädd för mig, Kolail. Jag rör inte vid dig som om vi var likar. Jag rör vid dig därför att vi är likar. Förstår du? Han tittade på henne som om hon just hade ramlat ner från himlen. Så slöt han ögonen och skrattade. Du kommer att slita världen i stycken, sa han”

Serien har teman som det okända och rädsla. I första delen så möter vi skräcken för de blinda och den följer oss genom hela serien och är långtifrån utplånad i Kraften. Men mycket har hänt på vägen och saker som såg ut att vara på ett sätt i Odinsbarn är inte alls detsamma längre i Kraften.

Jag måste bara nämna omslagen också, för det har pratats om omslagen som hemska och en del har uttryckt en önskan om trevligare presentation av böckerna. Jag var inte heller förtjust i den avhuggna svansen som låg framme på nattduksbordet när jag läste Odinsbarn. Avhuggen svans, näbb och nedfallande korpfjädrar, men det är klockrent. Omslagen blir symboliska för var vi befinner oss i berättelsen om Hirka och efter att ha läst boken så vill jag inte gärna byta ut dem.

Ni som ännu inte läst serien, gör det. Den är fantastisk och nu är alla tre delarna ute för att sträckläsas. Ni behöver inte vänta i en evighet på någon del, allt finns där. Jag avundas er som har denna läsning framför er i ett svep.

Imorgon tar Vettans böcker vid bloggstafetten och skriver om sina tankar kring Kraften.

En recension i Dn där Steven Ekholm kallar serien ”En blivande klassiker”.

Kraften är översatt av Ylva Kempe.

Kraften finns att köpa här och här.

Odinsbarn finns att köpa här och här

Röta finns att köpa här och här