Lillabus läser

På bibliotek, fritidshem och skola så pysslas det för fullt. Ofta är det så att man ska ha en högläsningsstund och kombinerar det med en pysselstund. Efter ett författarbesök så är det brukligt med lite pyssel efteråt. Inför jul pysslas det och till midsommar nu så ska det pysslas i mängder. Det är naturligtvis helt ok och jag är den första att säga grattis om man gillar paljetter och toarullar och allt annat man behöver för pysselstunden. Själv får jag pysselutslag. I den läsande världen så tycker jag att läsningen kan stå för sig själv och att det faktiskt går att föra samtal utan pyssel. Ja det är snarare så att det är svårt att föra djupa samtal och samtidigt pyssla eftersom det stjäl fokus från samtalet och tar bort den viktiga ögonkontakten som bekräftar att ”jag lyssnar och hör dig”. Att visa barnen att samtal om boken är det enda vi behöver ha fokus på just nu, är ett sätt att visa både det man har läst och sina läskompisar respekt. Det är det här vi har samtal om just nu, vi avbryts inte av fraser som ”skicka pärlorna” och ”fan..limpistolen var varm” så att alla börjar skratta och gruppen tappar fokus. Det är första anledningen till att jag inte anser att pyssel har med läsning att göra.

Andra anledningen är det andefattiga i att lägga fram filt, paljetter, lim och toarullar. Alla barn sätter sig och ställer frågan i kör ”Vad ska vi göra?”. ”Jo, jag tänkte att ni ska göra sådana där mellis-dockor. Så klistra filten på toarullen och strö på lite glitter så är ni klara sen”. Jag vet att det där var kategoriskt och lite orättvist men kom ihåg nu att detta är min föreställning om pyssel som vi pratar om här. Att skapa däremot, gärna tillsammans med ett syfte. Att få det hedersvärda uppdraget att smycka en offentlig plats eller att ges möjlighet att uttrycka sig själv. Ja men då pratar vi om skapande verksamhet och det kräver en helt annan ingång än pyssel. Det är också som så att precis som att läsandet och bokpratet förtjänar sitt fokus så förtjänar skapandet sitt fokus. Det är skapar man gör då.

Pysselböcker

Men det är klart att man kan pyssla efter mallar och göra sådant som redan är gjort men fortsätta i sin tolkning om man vill. Är man då ute efter tips på vad man kan pyssla med så är den här boken med Mumin väldigt fin. Förlaget säljer in boken på detta sätt: ”I Skapa med Mumin hittar du superfina mumininspirerade presenter till alla muminfans, stora som små. Vem kan motstå ett litet tovat mumintroll, en Lilla My-grytlapp eller ett par muminvantar? Alla projekt har tydliga steg för steg-instruktioner med bilder.”

Maria Nilsson Thore har nyillustrerat Astrid Lindgrens berättelse om Saltkråkan och hon har även illustrerat den här pysselboken. Det gör att det här är en mysig pysselbok så klart, för vem gillar inte Marias illustrationer?

Petter och hans 4 getter får en egen pysselbok och tänk om man är så busig att man döper om getterna ”… och fjärde geten hette Lila, hon förespråkade vapenvila…”

Så det var en liten tanketext om pyssel. Framförallt pyssel där pyssel inte hör hemma och sedan tips om pysselböcker. Härligt inkonsekvent!